Övergripande om vår cykelsemester i Norge
Sommaren 2014 var det dags att prova Norges cykelmöjligheter. Vi hade båda två varit i Norge med familjerna tidigare men då enbart som bilsemestrar och vi var båda lite för unga för att uppskatta vyerna. Så vi fällde ner baksätet i Golfen och tryckte in två racercyklar och lite packning.
Planeringen sköttes mest genom att söka efter vackra klättringar och titta på kartan vad som skulle bli ett lämpligt ställe att sova. Vi valdre tre orter, Molde, Geiranger och Övre Årdal, med tre nätter på varje ställe. Bilresorna däremellan skulle vara ganska korta. Så utan problem skulle vi ha två obrutna cykeldagar per ställe och möjlighet att cykla lite under resdagarna.
Förutsättningar för cykelsemester
Norge är väldigt intressant mål för cykelsemestrar, det är både extremt bra och rätt dåligt.
- Å ena sidan är det fantastiskt vackert, vägarna är vackert dragna (och dragna på helt osannolika och övergivna ställen), de har bra asfalt, lite bilar och vänliga människor.
- Å andra sidan så är landskapet så dramatiskt att norrmännen med jämna mellanrum behövt briljera i tunnelbyggande, och merparten av tunnlarna är omöjliga eller väldigt otrevliga att cykla i. Så en väg som kan se perfekt ut på kartan kan krossas fullständigt av att det mitt på är en farlig tunnel. Närmaste alternativa rutt kan bli mångdubbel i distans.
Så det gäller att planera rutten väldigt noggrannt och ha bra koll på tunnlarna. Hemsidan cycletourer har gjort en hjälpsam karta med alla tunnlar markerade och huruvida de var cyklingsbara, så denna hade vi mycket hjälp av. Vissa av tunnlarna som är omöjliga att cykla igenom har den gamla vägen sparad vid sidan om. I några fall gjorde det att vi fick en superfin slingrig omväg längs en bergssida på en cykelväg som bestod av en gammal tvåfilig bilväg!
Men just norrmännens svåra natur och många tunnlar gjorde det lite svårt för oss som ville göra dagsturer. Att få till en rundtur utan tunnlar som dessutom var av rimlig längd var oftast för svårt, så många gånger körde vi samma sträcka fram och tillbaka. Inget stort problem, men bra att veta om innan. Alla tunnlar kan nog ställa till med en hel del planeringsproblem för den som hoppas göra en cykelsemester genom hela landet.
Cyklarna
Hanna hade sin Specialized Amira och jag min Rose DX Cross med landsvägshjulen på. Skivbromsarna fick arbeta en hel del i nerförsbackarna. Men även Hanna överlevde ju, så fälgbromsar fungerar tydligen även 2014! Cykelvalet var bra eftersom det fanns så mycket fin asfaltskörning att njuta av. Men det vore nog väldigt fint att återvända någongång framöver med mountainbikes och cykla runt kring fjordarna på stigar istället.
Boenden och mat
Vissa saker är ju betydligt dyrare i Norge än i Sverige. Men till vår förvåning så var bensinen bara lite dyrare än i Sverige, en trevlig överraskning för oss som behövde den för mellantransporten.
Restaurangmaten var betydligt mycket dyrare än i Sverige så vi åt bara ute vid några av luncherna, annars lagade vi enklare måltider hemma. Att handla mat på stormarknaderna var bara lite dyrare än hemma.
För att hålla boendekostnaderna rimliga så letade vi efter det som i Norge är ett vanligt semesterboende, stugbyar (“hytter”). Stugbyarna kombineras oftast med en vanlig camping och det finns ofta både enkla och lite lyxigare stugor att hyra. Vissa är i princip som ett bra tält (saknar toalett och vatten) medan vissa har alla vanliga bekvämligheter inklusive ett litet kök. För omkring 600-900 NOK per natt så fick vi en lite större hytte med ett mindre kök och då hade vi plats att rulla in cyklarna på natten.
Cykling kring Molde
Första orten var Molde och vi kom hit tidigt den andra dagen, efter att ha sovit över i Tolga strax efter den norska gränsen. Som en sidonotis kan konstateras att det är otroligt fint bara att köra bil i Norge!
Hos Kviltorp Camping hade vi förbokat en väldigt trevlig stuga med två sovrum (dvs ett sovrum och ett cykelrum) och ett litet vardagsrum/kök. Efter uppackning tog vi en tur västerut och ut på ön Gossa. Själva Gossa var en ganska platt ö så för oss som törstade efter backar så var det inget speciellt. Men en fin start på semestern!
Dagen i siffror: 65 km, 540 hm.
Andra dagen var det dags för det som fått oss att välja just Molde, nämligen Atlanterhavsveien. En välkänd och, vid bygget, omdiskuterad väg som är dragen över vackra broar och små öar längs ut mot Atlanten. Den känns igen från ett antal maffiga bilreklamer.
Men en dramatisk väg dragen precis vid Atlantkusten kan ju rimligen bjuda på ett dramatiskt väder också. För oss var det helt OK men knappast så man stannade och tog en glass i onödan. Men vi fick varsin våffla ute på ett fik på en av de små öarna. Många av bilturisterna undrade nog vad fasiken vi höll på med där vi satt i ett hörn och huttrade. Desto finare blev det sen när vi återkom till fastlandet och till och med solen tittade fram under några stunder!
Transportcyklingen till och från Atlanterhavsveien var fin och gick över ett berg precis norr om Molde, just ett sådant där det fanns en betaltunnel genom berget och så fanns det en lugn nästan övergiven väg som slingrade sig över berget också. Så den omvägen bidrog med lite höjdmeter.
Väl tillbaka från den här turen väntade några sunkiga färdiggjorda plättar som åkt med från ett svenskt Coop. På med lite ost, in i micron, fram med chips och läsk och sen bara sätta sig och titta ut över en fjord. Helt okej situation!
Dagen i siffror: 122 km, 1180 hm.
Tredje dagens cykling gick runt ön Otrøya. Precis som första dagen fick vi starta med fin cykling västerut längs med kusten. Här fanns faktiskt fin cykelväg (delvis på nerlagd bilväg efter att tunnlar byggts). Vi tog en kort (men kall) färjetur över till ön Otrøya som hade bra bilväg dragen runt hela kusten. Precis som vanligt när det gäller samhällen med bilfärjeanslutning så är trafiken bara livlig i korta stötar när färjorna just anlänt. Annars var det helt lugnt och vi kunde njuta av utsikten.
Lunchpaus blev på ett thaiställe nere i hamnen i Midsund innan vi rullade tillbaka på den norra sidan.
Dagen i siffror: 68 km, 730 hm.