Efter att byta däck och bromsbelägg så är kedjan bland det allra vanligaste att behöva byta på en cykel som gått långt eller stått stilla länge. Det är ett enkelt och billigt ingrepp när man skaffat det enda specialverktyg som krävs – kedjebrytaren. Vanliga kedjor är billiga att skaffa och det är bättre att byta lite oftare än att vänta till det är för sent och andra (dyrare och mer svårbytta) delar hunnit slitas.

Kedjebyte – den korta versionen

Mer detaljer om varje steg finns att få längre ned i texterna.

1. Köp följande:
   • Kedja. För att hitta rätt typ, kolla om du har oväxlad cykel, navväxlar eller utanpåliggande växlar. Om utanpåliggande växel, kolla hur många kugghjul det är på bakhjulet (antal delningar). Den informationen räcker. Billiga kedjor fungerar bra till standardcyklar.
   • Kedjebrytare. Inte de allra billigaste, det finns sådana som inte ens uppfyller kraven för engångsverktyg…
2. Plocka av gamla kedjan. Leta om det finns ett kedjelås och pilla i så fall upp det. Bryt annars kedjan med kedjebrytaren.
3. Håll nya och gamla kedjan bredvid varandra och kapa den nya till samma antal länkar som den gamla.
4. Montera nya kedjan, helst med kedjelås (ingår i många kedjor). Justera kedjespänning, smörj och ut och trampa. Kuggar kedjan över? Då var tyvärr kedjedreven så slitna till den gamla kedjan att de behöver bytas.

Vad händer när en kedja slits eller åldras

I princip händer inget av ålder förutom rost som bryter ned en dåligt smord kedja. När rosten hunnit angripa kommer kedjan att slitas betydligt snabbare när den sedan används, även om den smörjs.

Slitage drabbar alla kedjor oavsett om de hålls smorda eller ej. En kedja består av i storleksordningen 100 länkar där varje länk består av ett kedjestift som själva kedjelänkarna roterar kring. Att länkarna roterar kring stiftet sliter på båda delarna varje varv och till slut bildas ett litet litet glapp. Detta är i princip omöjligt att se men det går att mäta med en slitagemätare eller tumstock om man mäter över många länkar. Slitaget (glappet) gör att varje länk blir pyttelite längre vilket syns när man håller den gamla kedjan bredvid en ny och ser att totallängden skiljer sig betydligt. När jag kört en kedja väldigt långt (för långt) så kan den vara en länk längre än den nya (trots samma antal länkar).

Kedjeförlängning gör att kedjan inte längre passar perfekt i de främre och bakre kedjedreven. Det leder till att dessa delar börjar slitas för att passa mot den längre kedjan och detta vill man undvika då det är ett större ingrepp att byta kedjedreven istället för att bara byta kedjan. Har denna slitning gått långt så går det att se på kransarna att de istället för att vara symmetriska börjar likna hajfenor. På cyklar med utanpåliggande växlar brukar det gå att se skillnad på de växlar som används oftast jämfört med de som används sällan. Går slitaget riktigt långt börjar kedjan kugga över när den belastas hårt.

Lite kedjefakta och mått

Avståndet länk-till-länk är samma för alla kedjor – 1/2″ (12,7 mm). Så om man vill mäta slitaget på en kedja med tumstock kan man mäta centrum-centrum på kedjenitarna över ex 10 länkar som då skall vara 152,4 mm.

För den interna bredden (mellan länkarnas sidoplattor) finns två vanliga mått, 1/8″ (3,2 mm) och 3/32″ (2,4 mm), för att passa till olika tjocka drev. På cyklar med ett enkelt bakdrev (enväxlade och navväxlade cyklar) är 1/8″ absolut vanligast och en 1/8″ kedja fungerar även om dreven skulle råka vara för 3/32″, så det är den troligaste och säkraste gissningen.

Alla drev i kassetter (för utanpåliggande växlar) har tjocklek för 3/32 tumskedjor. Det som skiljer kedjorna beroende på antalet drev de är gjorda för är deras externa bredd. De är som bredast vid niten som håller samman sidoplattorna. Den bredden kan variera från ex 7,3 mm för en kedja för 7-delade kassetter ner till 5,5 mm för 11-delade kassetter.
Eftersom den interna bredden är samma kan ex en kedja för 11-delad kassett i teorin användas på en 7-delad kassett (även om det vore att kasta pengar i sjön). Problemet som dyker upp är dock att en såpass smal kedja kan trilla ned mellan dreven och fastna på en 7-delad kassett.

Vad skall jag ha för kedja till min cykel?

Valet av ny kedja är oftast väldigt enkelt. Längden på varje länk i kedjan är samma för alla cykelkedjor, men bredden skiljer. Bredast kedjor används på enkelväxlade cyklar eller de med navväxel (sett från kedjans perspektiv är det ju samma sak). För cyklar med utanpåliggande växlar så används smalare kedjor. Desto fler drev på bakhjulet desto smalare kedja, delvis helt enkelt för att kedjan ska få plats och delvis för att spara vikt. I skrivande stund är de allra smalaste kedjorna de för 11-delade kassetter och skillnaden mot en standardkedja är stor.

Kedjor marknadsförs med vilken kassettdelning de är gjorda för (oväxlat/navväxlat, 7-delat, 8-delat, 9-delat, 10-delat, 11-delat). Många kedjor kan klara flera delningar, ex 6-8-delat. Förutom för de senaste växelsystemen så spelar märke ingen större roll.

Standardkedjor från ex Biltema och Clas Ohlson fungerar bra för en vanlig stadscykel.
Har man en normal cykel (undantag är exempelvis liggcyklar och tandemcyklar som kräver längre kedjor) så är längden på kedjan inget att fundera på vid köpet. Den är i de flesta fall för lång när man köper den, vilket gör att den måste kapas vid montering.

När ska man byta kedja?

När den börjar bli sliten men innan den blir för sliten (luddigt!). Det mest objektiva är att skaffa sig en slitagemätare. Annars får man gå lite på känn. Jag gör som många andra och kör en kedja och en kassett (kedjekransarna på bakhjulet) tillsammans ett år på pendlarcykeln (som går några hundra mil på ett år) och byter när det är dags för vårservice då slitaget är störst på vintern.

Är man lagd åt det pedantiska och mekarentusiastiska hållet så är en god idé att ha flera kedjor till samma cykel som man byter mellan regelbundet. På så sätt slits kedjorna ungefär lika mycket medan livslängden på kedjekransarna förlängs betydligt. På köpet får man regelbundna mekartillfällen då det passar att smörja allt och se över växeljusteringen. På racercyklarna håller jag ibland detta system och byter kedja var 50-100 mil. Men det är lite överkurs och mest för att det är roligt att meka.

Att köra av en kedja

I min värld är detta ett ovanligt problem men kedjebrott är ändå något man bör vara förberedd på om man ger sig ut på exempelvis långa cykelsemestrar. Risken att kedjan går av är störst om den belastas hårt under växling (framförallt växling med framväxeln då den flyttar på kedjans belastade sida). Kedjan är då betydligt svagare när den belastas hårt samtidigt som den dras snett.

Men ingen regel utan undantag. Det enda kedjebrott jag varit med om var på min gamla 3-växlade pendlarcykel där kedjan bara plötsligt ramlade av under lätt cykling på plan mark. Plötsligt gick det väldigt lätt att trampa och kedjan låg i en hög några meter bakom cykeln. Den kedjan hade gjort sitt och tröttnat på livet. Jag kan bara tacka för att det hände några hundra meter från garaget och inte i en uppförsbacke när jag stått upp och trampat med full kraft.

Kedjelås eller ersättningsstift

Precis som att kedjan behöver brytas för att tas bort från cykeln måste den monteras ihop efter byte/rengöring. Förr gjordes detta alltid genom att använda ett ersättningsstift som trycktes i med hjälp av kedjebrytaren vilket gjorde alla länkar i den ihopmonterade kedjan var i princip likadana. Men numera finns väldigt bra kedjelås som jag inte ser någon anledning att inte använda. De är enklare och oftast återanvändningsbara.

Nödvändiga verktyg och tillbehör

• Kedjebrytare
  Kedjebrytare är ett typiskt verktyg där de med låg kvalitet faktiskt inte håller. Jag har på olika sätt knäckt tre stycken och har nu en från Park Tools som jag faktiskt tror kommer överleva. Skall man göra detta mer än någon enstaka gång, köp bra kedjebrytare direkt.
  Kedjebrytaren används för att trycka ur nitarna ur kedjan för att korta eller bryta kedjan. Precis innan niten släpper så krävs det ett väldans tryck, och detta har knäckt flera brytare för mig.

  

• Kedjeolja
  Kedjeoljor kan givetvis göras till en stor vetenskap det också. Om det bara handlar om en ny kedja på gamla standardcykeln så ta i princip vilken olja som helst, det måste inte vara en “cykelkedjeolja”, bara det blir smort!
  För den petigare så finns det mycket att välja på. Oljor klassificeras ofta som “våta” eller “torra”, där de våta skall klara mer fukt och sitta kvar bättre med den nackdelen att de samlar mer damm och smuts (vilket sliter mer på kedjan). De torra sitter ofta kvar en kortare tid och smörjer lite sämre men samlar inte så mycket smuts. Enkelt uttryckt så kör jag våta oljor på pendlarcyklar och mountainbikes, medan racercykeln får torr olja om jag inte vet att det skall bli en regnig tur.

  

  Men min smörjning av kedjor är högst inkonsekvent. Racercykeln kan få genomgång och smörjning inför varje tur, medan pendlarcykeln kan få smörjning en gång var 4e månad, och det fungerar bra det med!

• Rengöringsmedel

För att få rent växlar och drev från kleggig olja och skräp så har jag märkt att Yes Powerspray fungerar helt otroligt bra. Spreja på något varv, dra runt med en tandborste. Vänta ett par minuter och gå sedan på mer noggrannt med tandborsten. I princip allt smuts och fett släpper och delarna ser ut som nya.

På de cyklar där jag har flera kedjor jag regelbundet byter mellan så gör jag rent den bortbytta kedjan i ett bad av lacknafta. En gammal plastflaska med stor öppning fungerar som rengöringsbad. Jag lägger ned kedjan och har några centimeter lacknafta i, sen är det bara att ha flaskan som marackas under tiden man står i garaget (dvs skaka om den ganska våldsamt då och då). Det brukar bli en bra rengöring. Den använda lacknaftan kan sen förvaras i en annan flaska, smutsen faller sakta till botten och lacknaftan kan återanvändas många gånger. När den till slut är färdiganvänd skall den till återvinningsstationen!

Kedjebyte steg för steg

Bort med den gamla kedjan

1. Enväxlade cyklar och cyklar med navväxel:
   Lossa bakhjulets muttrar och skjut det framåt i sin skåra, så kedjans spännings släpper.

   Cyklar med utanpåliggande växlar:
   Växla till minsta kugghjulet bak (tyngsta/högsta växeln) för att enklare komma åt.

2. Leta igenom kedjan om det redan finns ett kedjelås. Det finns ett antal typer av kedjelås som öppnas på olika sätt. På fabriksny cykel så saknas oftast kedjelås.

   Om kedjan inte skall återanvändas så kan man använda kedjebrytaren oavsett om ett lås råkar finnas eller inte. Sätt då kedjebrytarens pigg mot en av kedjans nitar och tryck sakta ut niten. Detta kan ibland kräva mycket stor kraft vilket gör att kedjebrytare behöver hålla hög kvalitet.

   Olika typer av lås och kort om hur de öppnas:

   • Lås med clips för 1/8″ kedjor
     Väldigt vanligt lås på standardkedjor. Kräver liten skruvmejsel eller annat pillverktyg för att lossas på. Men enkelt att lossa och återmontera. Vid återmontering skall man tänka på att clipsets ändar pekar bakåt i kedjans färdriktning. Så inte ändarna är det som möter dreven först när man trampar.
   • Flexande lås för 1/8″ kedjor
     Detta är en mycket trevlig konstruktion att serva men jag har inte sett dom så ofta, kanske har de någon funktionsmässig nackdel. Låset består av en sidoplatta som har båda nitarna på sig samt en lös sidoplatta med två hål i. För att få nitarna att passa in i den lösa sidoplattan måste den nitförsedda plattan böjas lite inåt. Så låses lossas enkelt genom att flexa låslänken i sidled.
   • Modernare lås för 3/32″ kedjor
     Dessa finns i olika utföranden från ex SRAM och KMC. Vissa är väldigt lätta att hantera och vissa är väldigt tjuriga. Principen är nästan alltid att man skall pressa ihop de två ytterplattorna samtidigt som länken trycks ihop (nitarna trycks mot varandra). Med lite tålamod och klurande så hoppar de till slut isär.

Till den nya kedjan så medföljer oftast en liten instruktion om hur det nya låset fungerar (om man fick med ett lås). Vissa lås för 3/32″-kedjor kräver stor kraft för att låsas så man får snurra kedjan så att kedjelåset är på övre delen mellan vevparti och kassett, bromsa bakhjulet och tryck till lite på pedalerna tills man hör klicket från låset.

Korta av den nya till rätt längd

Om den förra kedjan fungerade bra så finns ingen anledning att hitta på en ny längd. Håll den nya och gamla kedjan bredvid varandra och kapa den nya med kedjebrytaren så den får samma antal länkar. När kedjorna hålls bredvid varandra ser man om det var värt mödan! En utsliten kedja kan över hela sin längd ha blivit någon eller några centimeter längre än den nya kedjan trots samma antal länkar.
Om man här ser en stor längdskillnad så är det ett stort tecken på att övriga delar av drivlinan (framförallt dreven på bakhjulet) lär vara slitna, så det kan vara dags att byta också dom.

Om det inte fanns en kedja tidigare så får man börja om från början för att hitta rätt längd.

• Enväxlade cyklar eller cyklar med navväxel:
  Sätt bakhjulet ganska långt fram i navaxelns skåra i ramen, så det finns utrymme att flytta det bakåt vartefter kedjan slits och förlängs. Montera kedjan och håll ändarna mot varandra så du ser hur många länkar som kan tas bort. Avrunda neråt i antal länkar du tar bort, så kommer längden bli lagom när du flyttar hjulet lite bakåt.
• Cyklar med utanpåliggande växlar:
  Trä på kedjan över vevparti och kassett och lägg den på största drevet fram och största bak. Denna växel ska man normalt inte använda men kedjan ska vara så lång, men inte längre, att den är möjlig att använda. Så dra i kedjan så att bakväxeln är sträckt och måtta ut hur mycket av kedjan som skall kapas. Detta brukar bli lagom. Bakväxeln kan kompensera för lite olika kedjelängder. Huvudsaken är bara att kedjan är såpass lång att den inte går av om man råkar växla till stora-stora.

  

Montera och prova den nya kedjan

Bakhjulet skall sitta i ramen medan man trär in kedjan. Var uppmärksam på bakväxeln så att kedjan dras på rätt sida om styrningarna. Sen är det bara att sätta ihop den med ett kedjelås om det följde med, annars med en ersättningsnit. Instruktioner brukar följa med kedjan.

Dags att provcykla!
Var försiktig med att lägga stort tryck på pedalerna i början. Om kedjebytet skett för sent (så kedjedreven slitits för mycket) kan det leda till att den nya kedjan kuggar över de slitna dreven. Då behöver de bytas direkt, annars kommer den nya kedjan slitas väldigt snabbt.

Det kan bli farligt att cykla med en kedja som riskerar att kugga över vid högt pedaltryck. Så har du inte möjlighet att byta resterande delar direkt så byt tillbaka till gamla kedjan tills alla delar finns tillgängliga.

Tillbaka till Meckartips/-guider